kaktusbruden

Stiger upp ur sängen och kan inte riktigt förstå om jag blir bländad utav en stor vit lampa eller om det faktiskt är snö. Dem där små fina flingorna som ser ut som kristaller. Eftersom att jag var nyvaken så tog det en ganska lång stund att hajja vad det verkligen var utav dem två sakerna. Jag staplar fram till fönstret i vardagsrummet och håller i mig i fönster brädan samtidigt som jag blir chockad och super glad över all denna snö. Det är som en enda stor orkan som har svept med oss in i den, det är alltså snökaos. Ett underbart vitt snökaos. Men jag kan inget mindre än att faktiskt le och få säga: ''Äntligen, äntligen lite snö!'' Delvis så har jag ju inte hunnit åka pulka eller stjärtlapp än, men jag är ju faktiskt sjuka tjejen och äter penicilin så det är OK. När jag blir frisk så får jag helt enkelt springa ut så snabbt jag bara kan och slänga mig i snön, rulla runt lite och sedan köra mitt race! Som jag längtar!

Andra dagen med min penicilin kur idag, och jag hatar det mer än någonsin. Jag är nog den mest tablett rädda människa som finns skulle jag våga tro. Jag hatar att svälja tabletter. Det sitter både psykiskt och fysiskt. Jag verkligen fullkomligt HATAR det. Å andra sidan så var nog min doktor lite virrig i bollen hon ska nämligen att jag ''bara'' skulle ta två tabletter per dag. Alltså en på morgon och en på kvällningen. MEN, alltid det här med ett jävla men i en jävla mening. Det är fyra tabletter(!!!) På en dag som jag skall lyckas sina i mig. Två tabletter på morgon och två tabletter på kvällningen. Jag får kämpa som aldrig förr och jag får kvällningar, men jag lyckas iallafall..

Om detta hade varit USA så hade jag kunnat stämma na' då hade jag blivit rik!