kaktusbruden

Desperat och med ögonen fyllda utav tårar så tänkte jag att: ''Nä, jag måste få tag på ett par skridskor!'' Så jag tog intiativet och ringde min kusin Amanda i hopp om att hon kanske skulle ha ett par skridskor på vinden. Mycket riktigt för det hade hon, jag kände vilken lättnad det var som lyfte ifrån mina ner sjunkna axlar och tårarna i ögonen försvann i ett enda blinkande. Jag ska nämligen åka skridskor idag med min kusin Saga och det enda jag satt och funderade på var: ''Hur fan ska jag kunna berätta detta, att jag inte har några skridskor att hon är den enda som kommer att åka?'' Tack kusin Amanda, du är min one and only hero idag!